Johan Bergfalk kom och hälsade på Maskin och delade med sig av sina erfarenheter som alumn i Styrelse-rummets ännu orenoverade lokaler!
Hur hamnade du på Maskinteknik i Lund?
Jag är en vanlig skånepåg uppvuxen i tätorten Klippan. Förutom att vara en tätort är Klippan även känd som en billig tvåsits-soffa från IKEA. Efter min uppväxt och studenten hade jag egentligen inget tydligt mål. Men efter ett mindre roligt sommarjobb stod det klart för mig att jag skulle börja plugga.
Jag sökte först in till Nanovetenskap för att se om jag kom in. Men efter en genomförd militärtjänst ändrade jag bana från teknisk fysik till att vid nästa ansökan välja industriell ekonomi som förstahandsval. Jag kom inte in och hamnade då, som många andra, såklart på Maskin.
Att det blev just Lund var för att jag ville till en studentstad. Så här i efterhand är jag väldig tacksam över att det blev Maskinteknik. Jag älskar verkligen den härliga sammanhållningen som finns på
Maskinsektionen och kan verkligen längta tillbaka till lundafolket och M-huset ibland.
Har du varit aktiv på maskinsektionen?
Under nollningen hade jag phaddrar som var grymma och som verkligen älskade nollningen vilket gjorde att jag blev riktigt taggad på att själv vara involverad.
Jag valde att söka och blev vald till øverphøs vilket är något jag egentligen inte skulle kunna rekommendera någon att göra så tidigt. När man gick i ettan hade man endast upplevt nollningen ur ett perspektiv och man fattade inte riktigt vad det var man gav sig in i. Trots detta hade jag ändå jäkligt kul! Det året var temat på nollning Tidsmaskin och vi var utklädda till Spartaner, vilket var en superidé om det inte hade varit en klassisk svensk sommar.
Jag fortsatte därefter vara aktiv under i princip hela min studietid som Aktu-Ordförande, Ordförande och sist Talman.
Känner du att det har någon betydelse för arbetsgivare om man har varit Aktiv?
Av min erfarenhet så vet arbetsgivare inte vad aktiv innebär, och när jag började jobba i Schweiz så var jag inte på någon direkt intervju utan jag tog bara en kopp kaffe med chefen.
Jag tycker dock att det är en fördel att vara aktiv då man får ett större kontaktnät som kan hjälpa en i det framtida arbetslivet. Annars kan det ofta vara svårt annars att ta sig genom
den så kallade “HR-väggen”. Rätt kontakter på rätt ställen underlättar detta.
Att vara aktiv gör även att man blir bättre på att samarbeta och hittar polare för livet!
Vilken kurs har varit mest användbar i arbetslivet?
För mig har det varit Termodynamiken då jag använder den i bakhuvudet dagligen. Ett annat tips är att läsa mycket programmering då det verkligen märks att detta kommer att ta över mer och mer och om man inte kan programmering så blir man lätt utdaterad.
Vilken specialisering läste du?
Jag kände att jag var bäst på termodynamiken och därifrån tog jag beslutet att läsa Energiteknik. På den tiden kunde man göra praktik när man läste sin specialisering och jag skickades ner till Schweiz som var vägen in till mitt jobb efter examen.
Det som drog mig till Schweiz var hur landskapet är motsatsen till det svenska, det är bergigt och jag trivdes så bra att jag sökte en position efter praktiken. Jag jobbar idag i Schweiz på General Electric.
Hur ser ditt liv ut idag?
Jag jobbar och bor i Schweiz som applikationsingenjör vilket betyder att man är ett tekniskt säljstöd till försäljare. Kort sammanfattat så jobbar jag med ångturbiner och tolkar specifikationer som kunder har och undersöker ifall det finns möjlighet att möta deras behov och ifall det krävs extra kostnader för olika krav.
Jag jobbar mot Nordamerikas marknad och en vanlig jobbdag innefattar att man håller sig uppdaterad inom den marknaden och svarar på mail. Eftermiddagar brukar innebära möten med kunder och i allmänhet på stora företag så är det mycket telefonmöten och mycket företagspolitik.
På fritiden är jag mycket ute i naturen, jag hajkar i bergen under hösten och våren, på sommaren blir det för varmt och på vintern vill man helst åka skidor. Att bo i Schweiz innebär att man har nära till det mesta.